Börja blogga

Börja blogga, börja blogga, börja blogga - ord som envist har ljudit i mitt huvud den senaste tiden. Antagligen har jag ett behov av att få ur mig de tankar som mal under dygnets alla timmar. Kanske har jag för mycket tid till just mina egna tankar nu när jag är mamma"ledig" med mitt tredje barn. Mycket tid - kanske för mycket - spenderar jag själv med lillan. Jag är så trött nu såväl fysiskt som psykiskt på grund av lite sömn och en ständig oro. Dels är det den alltid närvarande oron för barnen - att de mår bra och växer upp till starka och självständiga individer - och att mitt taskiga morgonhumör inte gör alltför stor skada... I morse klippte treåringen mig i tummen med en nagelklippare och då hade mitt tålamod absolut nått sin gräns... Varför kan jag inte hålla humöret i styr!? Men det som gnager i mig som allra värst nu är oron för mamma. Cancern har henne i ett fast grepp och vägrar släppa taget.